På väg till Visby

Nu bär det iväg till vår grannö och Ljugareveckan, som i år tycks vara större än någonsin. Med mer än tusen ordnade evenemang. Ju fler politiker, desto fler blir lögnerna. I jämförelse med detta blir lögnerna från de svenska rikspolitikernas partivänner i Borgholm och på Öland rena småpotatisen...

Under en hel vecka ska jag nu huvudsakligen vara tecknare och dokumentera det som sker i Almedalen och dess omnejd (Visby innerstad och hamn). Se mer på http://www.tecknarservice.se/

Som vikarierande kommunalråd tänker jag dock samtidigt ändå försöka ha viss koll på Borgholms kommun, så bästa Betty Boop och kompani, försök nu inte att passa på med några nya dumheter under tiden!

En varningsskylt

Fick nyligen höra om en något ovanlig varningsskylt på norra Öland (närmare bestämt i rondellen vid Böda Sand) som försvann lika snabbt som den sattes upp. Som sattes upp igen, men försvann igen... Om någon har fotograferat den, slå en signal på tel 0708 - 20 86 28!

Hoppas kunna återkomma med en bild!

Avslutad kommunal service

Igår tog den slut,den kommunala servicen med barnomsorg i Byxelkrok. När föräldrarna på eftermiddagen vid femtiden hade hämtat dom sex barnen från dagmamman Yvonne Karlsson i Enerum så var detta det sorgliga faktumet.
Ännu en spik i kistan på myten om en levande kommun. Hela kommunen får inte leva, det har politikerna i utbildningsnämnden beslutat. Och det håller dom fast vid.
Tragiskt!!!

Tidig Bredsättrakung

I veckan avslöjades att man hittat en rekordstor silverskatt med över tusen silvermynt från vikingatid eller tidig medeltid på en åker i Gåtebo i Bredsättra socken. Man tror att skatten härör från en rik hövding eller småkonung som bott på platsen och tillskansat sig silvermynten under ett härnadståg till England.

Inte illa!

Det skulle alltså ha funnits någon småkonung eller hövding i Bredsättra redan före Ivar Nilssons tid?

Borgholms marknad

Igår var det dags igen för den årliga sommarmarknaden i vid Mejeriviken i Borgholm. När jag var barn minns jag marknaden med knallar på torget i Borgholm, medan hästar och kreatur lär ha sålts ute vid Mejeriviken då. Marknaden upphörde så småningom men återuppstod nån gång kring 1970 vid Mejeriviken, dock utan hästar och nötkreatur.

Marknaden är alltid ett trevligt inslag och i år kunde jag passa på att äta langos som såldes från en vagn. Riktigt gott var det, men kanske intre alldeles nyttigt. För den som inte vet det så är langos för ungrarna vad den öländska kroppkakan är ölänningar.

För ett kommunalråd som vill veta vad kommunmedborgarna tycker om än det ena och det andra, så är det perfekt att strosa runt på marknaden. Man blir ryckt i armen från olika håll och får frågor och funderingar kring allt från allemansrätten på fiskevatten till en promenadväg som aldrig tycks bli färdig. Även om man bara är vikarierande.

Det är alltid trevligt att möta folk, och så var det också på marknaden igår.

Får jag tid ska jag försöka skriva om lite annat också som har hänt nu i dagarna, innan jag beger mig till Gotland i helgen för att vara med vid den årliga ljugareveckan.

Långbord

Ska man sätta världsrekord i långt sillbord, så tycker jag också att bordet ska vara ett enda långbord. Inte tycker jag att fyra fem bord vid sidan av varandra vid Böda Sand slår ett långbord på 220 meter i Haugesund på norska Vestlandet (även om den sammanlagda längden i Böda Sands-varianten skulle råka vara 18 meter mer). Varför ska man fuska sig till rekord när man hellre kan slå rekord på riktigt? Vi borde väl visa att vi kan göra saker ordentligt på Öland!

Därmed anser jag att utmaningen att slå världsrekordet i Haugesund kvarstår.

Böda Sand har ju en lång strand att göra om försöket på, så varsågod!

Gågatan i Borgholm (Storgatan mellan Slottsgatan och Tullgatan) mäter annars hela 400 meter, bara som ett litet tips till Cityföreningens Peter Adolfsson. Tvärgatorna kan ju hållas avstängda från trafik (där de korsar gågatan) medan världsrekordförsök pågår. Och jag lovar att se genom fingrarna på om det dricks alkohol i form av öl och snaps vid världens längsta sillbord även om det råkar vara allmän plats i Borgholms tätort!

Och vem vet om det inte går att sätta upp världsrekordlånga sillbord i flera av kommunens bygator.

Så har jag också kommit med ett litet tips till Ölands Skördefest!

Öländsk midsommar med sordin

Trevligare kunde ju midsommaren ha blivit. Och jag tänker då inte på vädret utan på vad som hände i Köpingsvik. Som tragiskt nog slutade med dödsoffer.

En av Köpingsviks bofasta sade till mig efteråt att det borde vara en åldersgräns på femtio år på Köpingsviks campingplatser vid midsommarhelgen. Det är inte utan att man kan hålla med. Åtminstone borde en i sällskapet ha uppnått mogen ålder för att dom ska bli insläppta då.

Jag minns på järnvägens tid när man rullade fram en godsfinka (med ett lager strö på golvet) på spåret framför festplatsen i Köpingsvik, där den parkerades för natten. Där slängdes dom värst berusade bråkstakarna in för att sova ruset av sig och finkan hann bli ganska full innan den tömdes på morgonen efter av ortens polis.

Nu för tiden finns ju ingen polis där den skulle behövas. Unga lämnas vind för våg och får supa och härja fritt och så går det som det gick på midsommarnatten nere vid stranden i Köpingsvik.

Det här är verkligen ingen bra reklam för Öland!

Trevlig midsommar!

Så är det dags att önska denna bloggs alla läsare en riktigt fin midsommar!

Får hoppas att morgonens fina väder håller i sig tills det är dags koka nypotatisen och att ta fram sillen och nubben!

Snapsglasen blir extra härligt immiga om man låter dem vara en liten stund i frysen innan man ställer dem på det dukade bordet.

Vallmo, blåklint och prästkrage på bordet fulländar midsommaraftonens lunch!

Ny öländsk film: Ödeland

På nätet cirkulerar just nu en kortfilm med anknytning till Öland, Ekerum , Rällaskogen och Borgholms kommunfullmäktige (misstänker jag), som jag har råkat få se. Filmen som heter "Ödeland" är mycket talande och gjord av filmskaparen och tonsättaren Stefan Olof Lundgren, bosatt vid Halltorp.

Roligt att ha sådana begåvningar i vår kommun!

Kan rekommendera att se filmen (som är knappt fem minuter lång) genom att klicka på länken här:

http://www.youtube.com/watch?v=HTCAxJNpG1s

Senare tillagt:

Nej det går inte längre att se någon film om man klickar på ovanstående länk! Efter att ha utsatts för rena Kreml-metoderna från Betty Boop-maffian i Borgholm valde filmaren att i början av juli att dra tillbaka sin film. Men - glädjande nog - fann han sig inte i åsiktsförtrycket utan återkom mot slutet av månaden med filmen i en något förbättrad version som Du kan se genom att klicka på följande länk:

http://www.youtube.com/watch?v=tYbQlxYOvFc&feature=related

En analys av folkomröstningsresultatet sätter Glömminge i fokus!

Så har jag gjort min sammanfattande analys av folkomröstningsresultatet:

Att ölänningarna inte vill ha en sammanslagning till en kommun är mer än väl tydligt!

Detta trots att ledande politiker och chefstänstemän och en beställd utredning ville något helt annat och till och med utformat valsedlarna som "ja" eller "nej", ett psykologiskt snilledrag då många människor inte vill känna sig som "nej"-sägare, eftersom det ordet bär en negativ prägel.

I Borgholms kommun, där valdeltagandet var lågt och varannan "stannade hemma", fanns visserligen en svag övervikt för ja till en kommun", men inte i hela kommunen, Åkerbodelen (tidigare en egen kommun uppe i norr) sade klart nej!

Mörbylångas nej var mycket tydligt, den enda av Mörbylångas socknar där det fanns en övervikt för att gå ihop med Borgholms kommun var Glömminge (som ju ligger alldeles vid gränsen.

Det enda förändring som folkomröstningsresultatet borde kunna leda till vore därför att kommungränsen flyttades så att Glömminge överfördes till Borgholms kommun, vilket ju egentligen är lika naurligt som att Runsten hör till Borgholms kommun. Båda socknarna ligger ju på ungefär samma öländska breddgrad och att ha en kommungräns tvärs över vägen mellan Glömminge och Runsten verkar det som om många upplever som onaturligt. Genom att föra över Glömminge från Mörbylånga kommun till Borgholms kommun skulle dom båda kommunerna också bli mer jämnstora, och det skulle ju kännas riktigt!

Betty och Tommy hade en plan ihop!

Betty Boop (tillkortakommet kommunalråd i Borgholm, för närvarande med sabbatsår) och Tommy Eliasson (ledande s-politiker i Mörbyånga kommun) hade en plan ihop. Det var nog den främsta anledningen till att Betty tidigt i våras "satte ned foten" och började förespråka en kommunsammanslagning.

Planen gick ut på att dom båda två skulle bli kommunalråd i den sammanslagna kommunen.

Tillsammans skulle dom införa Kalmarmodellen som innebär att vid sidan av det egentliga kommunalrådet finns ett oppositionsråd, som också har titeln kommunalråd och i stort sett lika hög lön. (Förutom att Kalmar har ytterligare ett antal kommunalråd med varierande sysselsättningar).

Centern är ju av tradition stark i Borgholms kommun och i brist på bättre är Betty Boop partiets ledande stjärna. I den södra kommunen är centern mera splittrad och det är oklart om där finns någon självklar ledare. Alltså kunde Betty räkna med ledarrollen i partiet vid en sammanslagning.

Socialdemokraterna är starkast i Mörbylånga kommun. Partiet leds otvetydigt av Tommy Eliasson (sedan gamle polisen Eddy Jonsson i Mörbylånga mer eller mindre dragit sig tillbaka och Anna Hedh har flyttat till Bryssel). I Borgholms kommun finns ingen självklar att ta vid efter Sune Axelsson, så skulle kommunerna gått ihop så hade Tommy blivit den självskrivne s-ledaren för Öland.

Deras plan var alltså att kommunerna skulle slås samman och Betty bli det välbetalda kommunalrådet för hela Öland och Tommy bli Ölands lika välbetalda oppositionsråd!!! Tacka f-n för att dom in i det sista var förtegna om hur många kommunalråd det skulle bli!!!
Men planen sprack, eftersom folket sade ifrån!!!

Betty och Tommy fick i alla fall inviga en nygammal vandringsled tillsammans (den som jag skrev om i förra veckan)!

Roy och Roger hade en mack ihop. Och "Sickan" hade också , just det, en plan ... !

Bra på att klättra, men dålig som valanalytiker!

Unge Johan Persson, ursprungligen från Köpingsvik, rände redan i tidigaste tonåren sin närmaste granne, farbror Sune Axelsson, i hasorna tills han hittade dom rätta klätterpinnarna på karriärstegen, och för närvarande är han kommunalråd i Kalmar. Som nybliven krönikör i Ölandsbladet hade han naturligtvis i veckan som gick en alldeles egen förklaring till varför södra Öland inte ville slå sig samman med Borgholms kommun. Enligt Johan var invånarna i Mörbylånga kommun "livrädda" för mig och därför röstade dom nej. Den rädslan har förstås förstås inte märkt mycket av när jag har varit på besök i den södra kommunen. Där har folk istället sagt att jag borde ta och flytta dit och man har till och med något år bjudit mig dit för att hålla vårtalet vid valborgsmässoelden. Och detta till och med i den socken där deras eget kommunalråd hörde hemma och borde ha varit den självskrivne! Den äran vet jag inte om ens Johan Persson har fått uppleva. Snarare var det nog så att folket i den södra kommunen var livrädda för att få Betty Boop som kommunalråd!!! Johan är onekligen skicklig på att klättra uppåt. Han hann knappt bli röstberättigad förrän han hamnade i kommunstyrelsen i Borgholm, pinnade sedan vidare upp i s-karriären som press-sekreterare åt dåvarande SSU-ordföranden Niklas Nordström och blev sedan Mona Sahlins högra hand innan han tog över den ledande kommunalrådsposten i Kalmar (dom har ju flera där) och nu hoppas han nog på en plats i regeringen om Mona vinner valet nästa år. Men som analytiker är Johan inte lika framgångsrik. Vare sig det gäller att analysera den öländska folkomröstningen eller att göra en analys av verkligheten bakom kinesiska storsatsningar. Välkommen ner på jorden, Johan! Verkligheten är en annan än du tror!

En liten "folkomröstningsanalys" kommer

Man har bett mig göra en analys av folkomröstningen och dess resultat, och visst kan jag göra det. Låt mig bara få smälta in lite vad jag hör att folk i största allmänhet tycker. Så jag återkommer om det i nästa vecka.

Där ljög Göran Borgö så att det osade om det...

Hade nästan glömt att berätta det, eftersom min uppmärksamhet förra veckan naturligt nog varit tämligen inriktad på folkomröstningen, men efter en del försök att slingra sig undan tvingades min miljö- och byggnadschef Göran Borgö till slut att lämna över samtliga mejl som han fått i tjänsten tisdagen den 26 april.

Göran hade ju i tidningen Barometern den 27 april (om samrådsmötet kring Rälla - Ekerum - Stora Rör den 25 april, som jag skrivit om tidigare) uppgivit att han "tycker att det var ett bra möte och berättar att många hört av sig via mail dagen efter och är positiva till planerna" (se mitt inlägg "Både blind och döv").

Och av dom mejlen var det endast ett som berörde detta ämne. Mejlskrivaren tyckte uppenbarligen att det var ett misslyckat möte men sade varken bu eller bä till planerna.
Göran Borgö har alltså gått ut i medierna och ljugit rätt ut.

Jag ser mycket allvarligt på det. En kommunal tjänsteman får inte sprida lögner riktade mot allmänheten. Jag anser det vara tjänstefel! Sanningen är alltså att ingen hörde av sig via mejl efteråt och var positiv till planerna! Med andra ord inte alls som Göran påstod! Obegripligt att miljö- och byggnadschefen kunnat komma sig för att komma med lögner om påhittade mejl bara för att försvara planerna!

Nu undrar ni som läser detta förstås vad som stod i det enda mejlet. Det var från en Agne Blomdin (och skickat på arbetstid från HSB Sydost) och löd så här:

Hej Göran Jag led med er igår kväll, men lite får ni skylla er själva. ”Nej-säjarna” fick alldeles för stort utrymme. Detta borde stoppats med en gång, som det utvecklades fick ni inte ut er information. Diskussioner och frågor skulle tas efter er presentation. Tips för framtiden: låt någon sitta och leda och styra upp mötena (och kasta ut Lublin) Agne Blomdin Per Johanssons väg 3 386 95 Färjestaden 0485-56 50 94 073-14 10 988

Till Agne Blomdin skulle jag vilja ställa frågan om ni inte har annat att göra under arbetstid på HSB-kontoret i Kalmar än att sitta och mejla egna tyckerier. För HSB är väl inte inblandat i Rälla - Stora Rörs-planerna? Och även om Agne inte fattar det så är det nog en fördel om jag är med och håller ordning på det hela när tjänstemän och politiker inte klarar av det. Jag kommer inte att kasta ut någon. Alla är välkomna när vi ska ha samrådsmöten i kommunen!

Betty Boop vilse i skogen med Tommy Eliasson på nygammal led

Betty Boop visste väl inte riktigt var hon befann sig när hon i onsdags tog ett kliv i mittlandsskogen tillsammans med Mörbylångas vikarierande kommunalråd Tommy Eliasson. Hon trodde hon befann sig precis på gränsen mellan de båda ölandskommunerna och nu tog steget över! Åtminstone verkar det så för den som råkat gå in och titta på hennes fånigt inställsamma blogg.

Så var det dock inte. Hon befann sig vid Rosenborg som ligger i Algutsrums socken och ett bra stycke söder om kommungränsen.

Och vad skulle Bettan där att göra?! Länstyrelsen hade bjudit in en representant vardera från de båda ölandskommunerna för att inviga vad de trodde vara den första vandringsleden genom mittlandsskogen mellan Ismantorps borg (i Borgholms kommun) och Gråborg (i Mörbylånga kommun). Från Mörbylånga kom det vikarierande kommunalrådet (istället för sjukskrivne Kent Ingvarsson). Från Borgholm borde rimligen jag i egenskap av kommunalrådsvikarie ha kommit (istället för Betty Boop som ju för närvarande har fått ett sabbatsår). Men här skedde uppenbarligen en miss för jag fick ingen inbjudan! Ni får faktiskt ta och skärpa er på länsstyrelsen, vakna lite grann! Jag har faktiskt varit vikarierande kommunalråd för Bettan i snart ett halvår, även om hon inte vill fatta det utan håller sig framme varhelst hon kan.

Betty och Tommy har ställt till mycket elände för Öland det senaste året med sina idiotiska avtal för Ölands kommunalförbunds räkning m m. Men skogspromenaden var mer oskyldig. Den var visst på någon kilometer, för sen orkade dom väl inte längre utan lät sig transporteras hem igen på skattebetalarnas bekostnad, antingen det nu var i kommunernas tjänstebilar eller i egna bilar med generöst tilltagna kilometer-ersättningar.

Tro nu bara inte att detta var någon slags premiär för en vandringsled mellan de båda borgarna. Inte ens i vår tid.

Redan på sjuttiotalet vandrade jag genom Mittlandsskogen med ett stort spann färg och pensel och markerade med blåa färgkluttar på träd och stenar en vandringsled mellan Ismanstorps borg och Gråborg. Leden var noga planerad efter tydliga kartblad och rådande terräng. Den höll sig till skogen och mossarna, och bilar behövde man (eventuellt) bara möta när man korsade vägen mellan Runsten och Glömminge och den lilla smala tvärsvägen vid Rosenborg. Det har under årens lopp hunnit bli många vandringar på den leden, ensam eller i sällskap. Men på senare år inte så mycket kan jag väl erkänna, och det är tveksamt om färgmarkeringarna fortfarande finns kvar.

Det var en fridfull vandringsled genom den stora Mittlandsskogen, och den gick bland annat genom den mytomspunna ödebyn Österskog, vilket den nya leden inte gör.

Mittlandsskogen, även kallad norra Europas största sammanhängande lövskogsområde, är en försummad del av det turistiska Öland, som borde kunnas utnyttjas mer för rekeration och upplevelser. Här har varje årstid sin tjusning.

Hur som helst är det glädjande med alla initiativ som öppnar för att fler får njuta av Mittlandsskogens värden, och vi får hoppas att den nya leden på ett hänsynsfullt sätt blir nyttjad av naturvänner från både när och fjärran! Och får utgöra ännu en tillgång för Öland.

Äntligen är denna onödiga fars över och nu borde alla ansvariga i Borgholms kommun försöka göra något vettigt istället !!!

Äntligen är folkomröstningen av avklarad. Det preliminära resultatet är sammantaget att endast 41 procent av de ölänningar som deltog i valet röstade ja till att slå ihop kommunerna, medan drygt 56 procent röstade nej, d v s att behålla det som det är (med två kommuner på Öland). Och tillräckligt många deltog i folkomröstningen för att den ska gälla!

Delar vi upp folkomröstningsresultatet på kommuner, så kan vi se att Mörbylångas kommuninnevånare uttryckte ett ännu starkare nej. Mörbylånga vill inte gå ihop med Borgholm, och därmed är frågan definitivt avgjord. Båda måste ju vilja för att det ska gå att dansa. Hade Borgholmspolitikerna varit kloka nog att lyssna på mig efter att jag i vintras fick beslutet om folkomröstningen upphävt för Borgholms kommuns del och varit kloka nog att inte ta samma beslut en gång till utan istället valt att vänta och se, så hade det ju räckt med att Mörbylångas kommuninvånare haft sin folkomröstning (där beslutet inte var överklagat). Då hade Borgholms kommun sparat sin del av kostnaden för folkomröstningen och dom pengarna (bland annat för en dyr och dålig konsultutredning och ett intetsägande "informationsmaterial").

Nu kanske vi äntligen kan lägga detta elände bakom oss och ta itu med de frågor som är viktiga för Borgholms kommun!

Foto (överst i detta inlägg): Eva Finder

Viktigast är nog att ha så att politikerna kanske lyssnar !!! Obs! Det finns ångervecka i folkomröstningen!

Det har talats om närheten mellan politiker och väljare, att den är större i en mindre kommun. Men det viktigaste är nog inte den just geografiska närheten. Utan som någon ganska klokt har skrivit i Ölandsbladet igår:

"För att vi ska ha förtroende för de folkvalda så kräver det mer en känsla av att de lyssnar, än att vi faktiskt kan ta på dem rent fysiskt."

Det räcker alltså inte bara med att man kan möta sina politiker dagligen på Borgholms gator eller hemma i sitt lilla samhälle eller på bygatan. Man måste som medborgare också känna att politikerna är beredda lyssna på en och att dom rättar sig efter hur medborgarna vill ha det i olika frågor och inte bara talar maktens språk.

Som väl framgår av föregående inlägg är det större chans att politikerna rättar sig efter hur medborgarna på en viss ort eller socken vill ha det om kommunen inte är så stor. Då har människorna på orten lättare att få politikerna att lyssna och ta hänsyn. Då är det mindre risk att en lokal folkopinion blir överkörd av politiker som tror sig valda till nån sorts överförmyndare.

Så för alla Er som vet hur det är att kämpa för sin bygd, för sin skola, för sitt samhälles naturområde eller andra lokala angelägenheter, för Er borde det inte vara särskilt svårt att på söndag rösta nej till kommunsammanslagning!

Och Du vet väl att Du redan röstat på ett annat sätt och nu vill ändra Dig, så kan Du rösta på nytt om Du går till vallokalen! Utan röstkort. Det gamla valkuvertet som Du tidigare har lämnat in kommer då i oöppnat skick att makuleras, och det blir då endast Din nya röst som räknas.

Vilken framtid har Åkerboskolan och andra skolor på mindre orter vid en kommunsammanslagning?

Skolorna på norra Öland (d v s norr om Borgholm och Köpingsvik) lider av minskat elevunderlag. Barnantalet minskar på hela norra Öland. Detta har av nedläggningsivrare tagits till intäkt för beslutet lägga ned skolorna i Böda och Södvik, varigenom Åkerboskolan i Löttorp tillfälligt kommer att få fler elever. Men med samma befolkningsutveckling kommer därefter även Åkerboskolan att varje år få allt mindre elever.

Vad händer då om Öland skulle vara en enda kommun? Ja intresset från politikerna för att behålla Åkerboskolan skulle med största sannolihet vara mindre om kommunpolitikerna företrädde hela Öland än om de endast företrädde den norra hälften av ön.

Femhundra upprörda föräldrar på norra Öland betyder mindre för en storkommun med nästan 25 000 invånare än för ett Borgholms kommun som endast har drygt 10 000 invånare. I den mindre kommunen betyder 500 röster mer.

På motsvarande sätt ligger skolorna på alla mindre orter mer i farosonen vid en kommunsammanslagning

Ölands Gymnasium hade inte funnits om Öland bestått av en enda kommun

Ölands Gymnasium har utmärkt sig förtjänstfullt på många sätt och är något som Borgholm kan glädjas över. En verksamhet som lockar elever från när och fjärran och ger en fin utbildning inom sin bransch. Ölands Gymnasium drivs av av Kalmarsunds Gymnsieförbund som är en sammanslutning av Borgholms, Mörbylånga, Kalmar och Torsås kommuner för att svara för gymnasieutbildning av ungdomarna i dessa fyra kommuner.

Det var en hård kamp som företrädarna för Borgholm kommun drev i gymnasieförbundets direktion för att få till stånd en gymnasieskola på Öland. Jag vet, för jag var en av dem som kämpade där. Det största motståndet hade vi märkligt nog från företrädarna för Mörbylånga kommun. Till och med Torsås hade större förståelse än Mörbylångapolitikerna för att vi kunde behöva ett gymnasium i Borgholm, i Torsås visste man lite mer för där hade man ju korrespondensgymnasiet. Mörbylånga kommun tyckte att det inte behövdes något i Borgholm eftersom det var närmare till Kalmar.

Hade Öland på den tiden varit en enda kommun så hade vi aldrig fått något Ölands gymnasium. I ett kommunfullmäktige i en "Ölands kommun" skulle ledamöterna från Borgholm och norra Öland ha blivit nedröstade av ledamöterna från Mörbylånga och Färjestaden, eftersom de senare skulle vara fler.

"Mer kompetenta" beslutsfattare, hur då ?!!!

Ett av argumenten som framfördes vid mötet i Rungården i onsdags var att en sammanslagen kommun skulle kunna skötas av ett mindre antal mer kompetenta politiker. Men var skulle man få dom kompetenta politikerna ifrån? Dom måste väl ändå komma från Öland (annars är dom ju inte valbara!). Hur kommer det sig då att dom i dagsläget saknas både i Borgholms kommun och i Mörbylånga kommun?!!! Snacka om självmål!!!

Och färre antal politiker? Jo pyttsan!
Enligt kommunallagen skulle Borgholms kommun på grund av den har mindre än 12 000 invånare endast behöva ha 31 ledamöter i kommunfullmäktige, men i själva verket har vi 49. Jag har vid flera tillfällen föreslagit en minskning av antalet kommunfullmäktigeledamöter (frågan kommer upp innan varje val), men har varje gång blivit grundligt nedröstad.
I Mörbylånga sitter det också 49 kommunfullmäktigeledamöter, trots att det enligt vallagen skulle räcka med 41 (gäller kommun med 12 000 - 24 000 invånare).
Dvs, i båda kommunerna sitter en massa kommunfullmäktigeledamöter som alla vill vara med. Just därför är dom onödigt många.

Eftersom sammanslagningsförespråkarna inte har velat precisera något antal, så skulle det inte förvåna om det kan bli närmare hundra kommunfullmäktigeledamöter (49 + 49) i en sammanslagen kommun, även om det enligt kommunallagen räcker med 51 ledamöter i en kommun med 24 000 - 36 000 invånare (som det här handlar om). Det är mycket ovanligt att en kommun har fler än hundra ledamöter i kommunfullmäktige. Men det existerar faktiskt, och det finns märkligt nog ingen övre gräns för hur många ledamöter det ska få finnas i kommunfullmäktige. Det enda är att antalet måste bestämmas före valet.

Med andra ord, det kan visserligen bli färre beslutsfattare om man slår ihop kommunerna, men inget säger att det verkligen blir så, eftersom vi redan i dag i båda kommunerna har betydligt fler beslutsfattare än vi enligt lag behöver ha, och viljan att minska ned antalet kommunfullmäktigeledamöter inte finns när det väl kommer till kritan.

Däremot kommer väl alla ledamöterna att vilja ha sammanträdesarvode, något som när det gäller kommunfullmäktiges ledamöter idag bara finns i Mörbylånga kommun men inte i Borgholm. Så billigare lär det i vilket fall som helst inte bli.

Vem vill köpa grisen i säcken?

Inte heller vid onsdagskvällens möte i Rungården det blev några besked om vad det är som förespråkarna för en öländsk storkommun har att erbjuda. Ska Färjestaden bli centralort och ska det byggas ett kommunalhus där för dyra pengar? Var ska kommunens högstadieskolor ligga? I Löttorp, Borgholm och Mörbylånga som nu? Eller i Borgholm och Färjestaden? Vilka låg- och mellanstadieskiolor ska finnas kvar i en storkommun? Hur många kommunalråd ska det finnas i en öländsk storkommun (att försörja med kommunala medel)? Och hur många chefstjänstemän ska det finnas i en sådan storkommun? Och blir det ett nytt skikt med "mellanchefer" om kommunerna slås ihop?

Man har en känsla av att det kommer att bli ganska dyrt, och det var väl därför den hastigt beställda snabbutredningen om ekonomiska konsekvenser stoppades.

De fem politiker som fanns på plats för att förespråka en sammanslagning, Betty Boop och hennes båda kumpaner från Borgholm/Köpingsvik (Eddie Forsman och Sune Axelsson) och Mörbylånga/Färjestadspolitikerna Margareta Lööf-Johansson och Henrik Yngvesson borde ha satt sig ned innan mötet och åtminstone presenterat en gemensam modell. Men inte ens det hade man lyckats göra.

Man pratade om att man erbjöd en tom grundplatta. Men en grundplatta kan man inte bara gjuta till på måfå. Den måste vara formad efter vad man sedan ska bygga. Annars blir det inget bra!

Tack Gun-Britt Nyborg i Runstens Intresseförening som ordnade detta möte! Kontentan blev att sammanslagningsivrarna inte kan tala om hur en öländsk storkommun ska se ut och fungera. Och det är ju en upplysning så god som någon. För ingen vill väl köpa grisen i säcken!

o

Stort grattis. Ragnhild!

Så har Ragnhild Boström blivit utsedd till årets ölänning. Synnerligen välförtjänt och på tiden! Vad hon har gjort och betytt för öländsk arkeologi och för intresset för de öländska kyrkorna och dess historia går väl knappast att beskriva. Hennes kyrkogårdsvandringar tillhör den öländska sommarens absoluta höjdpunkter. Och jag ser verkligen fram emot årets vandring!

Ett stort grattis till Ragnhild!

Befriande att slippa kärnkraftsavfallet som närmaste granne!

Hörde på bilradion den glädjande nyheten att vi slipper få slutförvar av kärnkraftsavfall i berget intill norra Kalmarsund. Vilken lättnad! Hade knappast vågat tro det, men nu blev det Forsmark som fick den tvivelaktiga äran istället för Oskarshamn! Känns befriande för oss på Öland!

Vad är det man ska säga ja eller nej till?

Ikväll har Runstens intresseförening bjudit in till ett möte i Rungården för att försöka få klarhet i vad politikerna menar med en kommunsammanslagning. Vad är det egentligen man ska ta ställning till?

Ingen som vet nämligen.

Återkommer om möjligt med besked före söndagens folkomröstning.

Skandal i kommunfullmäktige: Halvsovande politiker beviljade kommunalförbundets ledning ansvarsfrihet!

Ingen kan väl ha undgått att lägga märke det rabalder som i somras uppstod kring Ölands skördefest och som pågick hela hösten och fram till nyår! Det yttersta ansvaret för detta vilar naturligtvis på ledningen för Ölands kommunalförbund, under vilken verksamheten i Skördefestvillan m m lydde.

Antingen hade man ingen aning om vad som försiggick och då har man illa skött sin uppgift. Nollkoll får faktiskt inte ansvariga beslutsfattare ha! Eller så har man känt till förhållandena och låtit dom fortgå och då är det ju märkligt att man försökt skylla ifrån sig och bråkat med varandra. Isåfall har skött sitt ansvar under all kritik och det är väl nästan under att Skördefesten lyckats överleva denna stenkastning i glashusen. Hur som helst så har kommunalförbundets ansvariga politiker inte förtjänat någon ansvarsfrihet, och varje normalt fungerande fullmäktige hade väl förvägrat dem det.

Men eftersom kommunfullmäktigeförsamlingarna på Öland är toppstyrda av dom som borde ha fått stå till svars och bli sparkade, så beviljades Ölands kommunalförbunds dåvarande ledning (naturligtvis Betty Boop med kumpaner) ansvarsfrihet för år 2008.

Detta ärende var nedplockat nästan sist på dagordningen i måndags och klockan hade hunnit bli nästan elva när de kom upp. Press och publiken hade då för länge sen gått hem och många av ledamöterna var mer eller mindre sovande. Min begäran att få denna inte oviktiga fråga bordlagd till ett kommande möte och då uppsatt först på dagordningen blev raskt avslagen, och ansvarsfrihet beviljades därpå med ett klubbslag utan att det ens tilläts någon debatt. Kommunfullmäktiges ordförande Jan Erici borde få gå på kurs i hur man leder ett kommunfullmäktigemöte på ett bra sätt, och med bra menar jag då inte bra ur Betty Boops synvinkel!

Den största skandalen när det gäller allt det negativa kring Skördefesten är faktiskt att direktionen för Ölands Kommunalförbund beviljades ansvarsfrihet i måndags!

Rädda för nyval

Om det är något som politikerna är rädda för, så är det att möta väljarna i onödan. Ju längre emellan varje valrörelse, desto bättre tycker dom att det är. Därför blev mitt förslag om nyval grundligt nedröstat på kommunfullmäktigemötet i måndags.

Min tanke var ju att man kunde ha nyval i samband med den enligt min mening meningslösa folkomröstningen om kommunsammanslagning, men man har avsiktligt sölat med behandlingen av min motion, så att det nu var för sent eftersom röstningen redan har börjat.

Själv tycker jag att allt talar för att vi nu skulle ha ett nyval i kommunen så att dom som vanskött kommunen så illa sedan förra valet redan nu får folkets dom och vi inte behöver vänta ända till september nästa år! Hur många fler skolor ska dom hinna ödelägga om dom får fortsätta mer än ett år till? Och hur många fler miljoner ska kastas bort på kanske nya skrytbyggen och vansinnesaffärer som dom kan hinna besluta om? Väljarna är innerligt trötta och besvikna på Betty Boop, Forsman och kompani och folket borde nu ha fått säga sitt om just detta!

Men den kommunfullmäktigeförsamlingen består av fegisar som inte vågar möta sina väljare!

Gustaf P må glädjas i sin himmel! Kanske skiten äntligen kommer upp ur mossen!

Minns ni sjuttitalet när skiten från utedassen på hela norra Öland forslades i plastsäckar i ena lasset efter det andra till kanten av Hörningemossen?! Där grävdes det upp rad efter rad med långa diken, som stod halvt vattenfyllda av grundvattnet. I dessa diken fylldes efter vart med igenknutna latrinsäckar. Och när ett dike var fyllt på detta sätt så grävdes det över, och sedan fylldes nästa. Så där fortgick det.

En som protesterade mot denna latrinhantering var Gustaf Petersson i Böda, i dagligt tal Gustaf P, en av grundarna av Kommunens Bästa - partiet för gräsrötter (föregångare till Ölandspartiet). Gustaf befarade att grundvattnet kunde komma att förgiftas när plasten med tiden skulle komma att lösas upp av latrinet. Den tidens enväldige kommunalpamp hade inte mycket till övers för miljöprotester och latrindumpningen vid Hörningemossen fortsatte, trots att mossen var avsatt som framtida vattenreserv. Vi förde frågan vidare till Länstyreslsen och jag tror att det var dom som till sist satte stopp för eländet.

Men skiten låg ju kvar där i sin plast i de överschaktade dikena. Åren gick och de ansvariga hoppades väl att akllt skulle falla i glömska. Och för ett par år sedan gick Gustaf ur tiden.

När kommunfullmäktigemötet i måndags inleddes med en föredragning om klimatpolitiska åtgärder i länet och framlyftande av kommunens politik för god vattenmiljö och vattenhushållning, bland annat med vackra bilder Hörningemossen, så kunde jag inte låta bli att påminna om sjuttiotalets försyndelser vid kanten av just denna mosse, ungefär där det idag står en informationstavla om mossen vid vägen mellan Öjkroken och Bredsätra by.

En och annan grymtade väl något om att det var ju gamla försyndelse, men inte desto mindre fick jag nu igenom ett förslag att man nu ska undersöka hur latrindumpningen kan ha påverkat kvaliten på mossens vatten och vilka saneringsåtgärder man kan och bör vidtaga.

Gustaf må glädjas i sin himmel!