Dyrt att sparka Frick? Men har vi råd att ha kvar honom?

Det är oförskämt fräckt av en tjänsteman som Lars Frick (välförtjänt kallad "Fräcke Frick") att ge mig skulden för att Länsrätten har upphävt ett antal kommunala beslut som inte har tillkommit i laga ordning.

Att besluten har upphävts beror helt och hållet på nämnde Fricks inkompetens. När det gäller hur kommunallagen ska tolkas så anses av någon obegriplig anledning Frick vara någon sorts expert. D v s det är dumskallarna som tror att han är expert, fast han egentligen inte är särskilt kunnig. Men dumskallarna sitter som redan sagts i stor majoritet i kommunfullmäktige, så när Frick suttit där uppe på podiet och lagt pannan i djupa veck och sagt något så är hans ord mer eller mindre lag. Det vet Frick och därför kan han - medvetet eller omedvetet - få kommunfullmäktige att besluta ungefär hur som helst, och det är nästan pinsamt att se hur ordföranden många gånger ängsligt vänder blicken mot Frick innan han slår med klubban.

Ärendenas hantering avgörs i praktiken av Frick, så blir det fel som det så ofta blir, så är det i första hand Frick som ska lastas. Och i vart fall inte jag!

Fricks inkompetens har visat sig ödesdiger på många sätt.

Frågan aktualiseras naturligtvis när Länsrätten underkänner en massa kommunala beslut på grund av elementära felaktigheter som Frick är ansvarig för, och de följder som uppstår för de inblandade. Men framför allt drabbas kommunen hårt av ett antal olyckliga avtal där kommunen kommit till korta tack vare att beslutsfattarna mot bättre vetande förlitat sig på Fricks obefintliga kunnande och omdöme.

Återigen finns det anledning att överväga mellan vad det kostar att bli av med Frick och vad det kostar att ha kvar honom.

Långsam länsrätt

Länsrätten tycks äntligen ha fått ändan ur vagnen och börjat fatta avgöranden med anledning av dom kommunala beslut som jag känt mig föranlåten att underställa rätten för prövning. Flera domar i sådana avkunnades under förra veckan. Det var ju på tiden!

Men när ska Länsrätten ta ställning till det olycksaliga kommunfullmäktigebeslutet i mars avseende ett exploateringsavtal som ju inte var så smart för kommunen men däremot extra förmånligt för Ekerums ägare. Där är det ju inte bara jag som har begärt överprövning utan även flera personer från Rälla. Det har ju snart gått åtta månader, så rappa på lite!

Gustaf med eller utan polis?

För en tid sedan fick jag i min hand en inbjudan på rött klatschigt papper till årets Julmässa på Skäftekärr. Med jättebokstäver tvärs över papperet stod det att ÖTAB:s VD GUSTAF ÖHOLM skulle inviga mässan!

Vilket dragplåster i dessa tider!

I dagens Ölandsblad finns en annons om julmässan på Skäftekärr, där invigningen med Gustaf Öholm visserligen omnnämns men betydligt diskretare och med betydligt mindre bokstäver. Kan man ta det som ett tecken att man på Skäftekärr har tänkt till?

Tänker man ännu längre så kanske man i sista stund byter ut invigningstalaren.

Ett tacksamt vadslagningsämne vore annars:

Dyker Gustaf upp på Skäftekärr med eller utan poliseskort?

Kusligt jubileum

Idag är det exakt 150 år sedan den sista avrättningen ägde rum på Öland, i varje fall den sista enligt lagens bestämmelser. Klockan 10 på förmiddagen den 21 oktober år 1859 föll bilan på Köpings klint.

I Ölandsbladet igår fanns en intressant artikel med anledning av "jubiléet". Historien om luffaren från Bäckebo på Småland som avrättades den dagen efter ett dubbelmord i Böda, en av de historier som jag brukat berätta om under mina bödelsvandringar som skarprättare Lars Löfgren.

Bilden till artikeln visade dock den gamla tingsplatsen (med "domarringarna"), inte själva avrättningsplatsen som låg på "Galgerör", klintens högsta punkt ett hundratal meter väster om tingsplatsen.

Hundrafemtio år är inte längre än att det kan fortfarande kan finnas folk i livet som träffat någon av de många åskådare som var med den gången.

Ånyo å Afrettningsplatzen

I augusti trodde jag att jag hade haft min sista förrättning för detta Året å Köpingz Klint, men så war det nu icke. Ty förledne Torsdag om aftonen war det åter dags att med nyslipad bila wandra upp till Galgerör å Köpingz Klint i egenskap af Skarprettare, dertill ombedd. Åskådarne fingo derefter med facklor och bloss följa mig i den svarta natten genom skogen till platzen för ett hiskeligt dåd, som slutade med att den skyldiga först blev halshuggen och derefter å båle uppbränd.

Att åse Afrettningar är uppenbarligen ett stort folknöje, och kunna såväl större som mindre Sellskap anlita mig i hendelse af att dylik förrättning önskas.

Fritt fram för pressen att gräva och granska! ÖTAB nu på allas läppar.

I dagarna är - ej att förvånas - ÖTAB ett flitigt återkommande samtalsämne vart man än kommer på Öland, och jag har väl känt att det ställts höga förväntningar på mig att noggrannt gå igenom ÖTAB:s arkiv, nu när det inte längre är möjligt för Öholm&Edmark att undanhålla allmän insyn i det hittintills kommunägda bolagets handlingar. Den olycksaliga och otroligt nog upprepade försäljningen av ÖTAB till ICA-handlaren m fl för en krona har jag ju faktiskt åter överklagat, så den har inte vunnit laga kraft, och därmed är i princip är alla ÖTAB:s handlingar offentliga. Inte bara bibban som på underliga vägar kommit med posten till Kent Ingvarssons kontor i Mörbylånga.

Tyvärr har jag själv varken tid eller möjlighet att i nuläget tillbringa hela dagarna i Mörbylånga, där handlingarna skall hållas tillgängliga bland Ölands kommunalförbunds övriga arkivalier. Men jag utgår från att pressen gör ett gott jobb och är betydligt bättre på att granska än vad revisorerna visat sig vara. De senare borde inte bara skämmas utan även kunna räkna med påfölder för sin undermåligt skötta revision av ÖTAB. Dessutom kan det finnas vissa problem med att en del av materialet är omhändertaget av polisen, men vi får hoppas att detta istället granskas desto bättre av åklagare.

Jag har mycket annat i Borgholms kommun att hålla ögonen på för närvarande och som händelserna nu har utvecklats så vill jag tro att granskningen kan ske lika bra utan min medverkan. Våra grävande journalister liksom ekobrottsåklagarna har här en stor uppgift att fylla. Det har dom betalt för.

Det handlar nu inte bara om Öholm&Edmark utan även om Betty Boop & kompani som har hållit dem om ryggen.

Högst på tiden!

Läser i Ölandsbladet att Rolf Edmark har tagit time-out. Enligt modekratkollegan Eddie Forsman har Edmark "tagit semester från politiken och allt".

Det borde också Forsman också göra!

Elstängsel vid Strandtorp

Det är härligt med alla som gör något extra för att pryda vägar och platser i samband med Ölands Skördefest. Under några år har har keramikern Inger Wessel och hennes man Thomas Karlsson som driver Lamm och Lera i Strandtorp under skördefesten ställt upp ulliga konstgjorda får och lamm i jätteformat uppe vid infarten från väg 136 till Strandtorp. Förra året hade några roat sig med att vandalisera och stjälpa omkull dem. Drumlarna borde ha en ordentlig omgång stryk! Varför förstöra när folk har gjort så fint?! Dessbättre tillhör sådant ovanligheterna när det gäller allas vår skördefest.

I år var fåren och lammen uppfixade och kompletterade och omgivna av elstängsel. Inger och hennes man fick min tillåtelse att leda in 10 000 volts starkström i stängslet. Fast jag vet förstås inte om det rent tekniskt gick att ordna.

Men hur som helst så hoppas jag att dom har fått stå ifred den här gången.

Midsommarmordet i Köpingsvik

Äntligen ser det ut som om det tragiska midsommarmordet på stranden i Köpingsvik är på väg att klaras upp. Eller om det nu var dråp.

Polisens insats i sammanhanget är dock högst diskutabel.

För det första fanns det inte polis på plats i Köpingsvik under årets stökigaste helg. Det är ju annars en polisiär uppgift att förebygga och förhindra brott. Hade polis funnits på plats hade kanske ingen blivit dödad!

För det andra är polisens spaningsarbete inte särskilt imponerande utan påminner mest om Nalle Puhs, där jag minns en teckning där Nalle Puh går runt ett stort träd och följer sina egna fotspår med spanande blick. Först när TV-programmet Efterlyst tog upp fallet för två veckor sedan rasslade det till och i tisdags kunde två personer gripas.

För allas skull får vi hoppas att det är rätt personer som är gripna och nu sitter häktade.

Årets sista avrättning

Sista avrättningen på Köpings Klint ägde rum 1859 och var ett stort folknöje som överallt annars vid den tiden. Cirka två tusen åskådare hade samlats.

Foto: Eva Finder

Fullt så många har inte följt mig när jag har haft mina bödelsvandringar i sommar och i fredags hade jag den sista. Bilan får nu vila till årets slut. Folk har uppenbarligen tyckt det vara intressant att veta hur det gick till förr i tiden och kanske också få sig lite till livs om Köpings socken och Slättbo härad förr i tiden. Kanske blir det fler vandringar nästa år. Vad gör man inte för kulturen!

Årets bödelsvandringar har avslutats med besök i Köpings prästgård, en fridfull oas av kulturhistoriskt intresse och speciellt uppsökt redan av Carl von Linné. Här erbjuds nu för andra årets i rad möjligheten av Bo på Prästgård av ägarna, något som uppskattas av den sorts turister som kan besöka Öland lite närsomhelst under året.

Har skarprättarn tur kan han få sig en sup på sadelkammaren av prästgårdens kusk.

Så kunde det gå till på 1860-talet. Sådant är också kultur!

I tillfällig tjänst som Skarprättare

Foto: Eva Finder

Den här veckan och ett par veckor framåt är jag vid ett antal tillfällen skarprättare på Köpings klint och avslutar "bödelsvandringarna" med en ruskig historia i Köpings prästgård. Det får vara mitt lilla bidrag till kulturutbudet i Borgholm och Köpingsvik. Rollen som skarprättaren Lars Löfgren får dock inte tas alltför allvarligt när man står där med bilan i hand. Då kan det gå illa!

Nu räcker det, Lisbeth!

Något irriterande är det ju förstås. Att det entledigade kommunalrådet och hennes kumpaner hela tiden försöker sätta käppar i hjulet för den nya kommunledningen. Hon har tydligen svårt att inse att just nu är hon körd när det gäller att ta ansvaret för Borgholms kommun.

Naturligtvis är det inte bra för Borgholms kommun att Lisbeth Lennartsson ägnar sig åt subversiv verksamhet och gång efter annan håller på hemliga träffar som går stick i stäv med mina försök att få ordning på kommunen. Har träffat på henne ett par gånger i stadshuset, och när jag frågat vad hon gör där har hon svarat att hon "jobbar". Med vad då? Kan man ju egentligen undra. Springer tydligen runt och kuckilurar med Fricken och så hjälps dom tydligen åt att skriva insändare med osakliga påståenden om mig. Är det att "jobba"?

Nu har jag fått veta att hon har haft hemliga möten med andra politiker i Ölands kommunalförbund och att hon tillsammans med vice ordförande Tommy Eliasson, en färjestading, och utan stöd av något lagakraftvunnet beslut har skickat iväg 1,9 kronor av skattebetalarnas medel till ÖTAB, ett stort belopp som det är risk för att vi aldrig får se röken av. Gustaf Öholm på ÖTAB må jubla, men det gör inte jag!!! Lisbeth Lennartsson har här med denne Tommy Eliasson passerat en gräns. Nu räcker det! Jag kan inte ta ansvar för detta utan ser mig tvingad att göra en polisanmälan.

Heja Sverige!

En svensk lagändring är på G som innebär att "kommunchefer" ska kunna dömas till böter eller fängelse för varje form av repressalier som dom vidtar mot kommunanställda som uttalar sig i pressen eller lämnar uppgifter om förhållanden på arbetsplatsen. Hittills har kommunala chefstjänstemän kunnat gå ganska hårt fram mot övrig personal när det har förekommit "tidningsskriverier" om missförhållanden. Lagändringen är ett välkommet komplement till "lex Maria". Bravo!

När lagändringen är genomförd lär det nog bli fullt upp att läsa i pressen om arbetsförhållandena för de anställda i Borgholms kommun.

Tragisk sölighet!

Som en påminnelse om våren 2004 när Borgholm såg ut som en bombad stad med utfallna rester efter nedbrunna hus i flera kvarter, däribland gamla Stadshotellet (Hotell Borgholm), pågår nu en rättegång i dagarna tre kring nämnda hotellbrand, där två ungdomar från Nordnorge fick sätta livet till. Detta trauma kan ju knappast mildras av att det fått dröja nästan fem hela år innan rättegången äger rum. Varför hålla rättegången så här långt efteråt?! Det gör ju bara saken värre! För alla parter! Svårt att tro att vittnen ska kunna komma ihåg särskilt detaljerat efter så lång tid. Hur tänker dom egentligen vid tingsrätten?

Dags för Kwasten!

Julen är nu över och man behöver inte vara snäll längre, så nu ska jag göra något som jag tycker inte längre kan vänta.

Har den senaste tiden retat mig över att en herre, som Eddie Forsman titt och tätt nu försöker framställa sig som moralens främste väktare när det gäller Ölands Skördefest. Jo, det är just den rätte! Jag råkade nämligen vid ett tillfälle för drygt ett år sedan se nämnde herr Forsman själv med hustru sittandes vid ett honnörsbord på Strand avnjutandes en flerrätters specialkomponerad middag med utsökta viner vid ett av arrangemangen under Skördefesten. Jag är alldeles övertygad om att herr och fru F inte betalade ett öre för detta ur egen ficka utan att de blev bjudna av någon arrangör som är beroende av bidrag från Regionförbundet i Kalmar län, Ölands kommunalförbund och Borgholms kommun, där samme herr F råkade vara beslutsfattare!

Varför ska politikerna gå fria när det ska ske räfst och rättarting?!

Hög tid således att låta specialåklagaren för mutbrott Christer van der Kwast eller någon annan på hans enhet utreda huruvida Eddie Forsman genom att låta sig och sin hustru bjudas har gjort sig skyldig till tagande av muta!

Eddie Forsman har gapat lite för högt den senaste tiden!